Sprutinlägg x 2

I helgen slutade jag skjuta upp det där som är så lätt att skjuta upp: vaccinationen som man egentligen vet man behöver men det egentligen inte finns något sistaminutendatum för när den kommer behövas såsom det gör när man ska på en semesterresa. Jag ligger  som så många andra i gränslandet mellan de som med all säkerhet haft mässling och därmed är skyddade och de som tagit två sprutor och är skyddade mot sjukdomen. Det gör vi alla som är födda mellan 1960  och 1980.  Det var under den här perioden landstingen började ge barnen två sprutor eftersom man insåg att den enda spruta man delat ut tidigare inte gav ett tillräckligt skydd. För oss som inte har tillgång till föräldrar med stenkoll så är det bra att ta ett extra stick i armen eftersom det inte är skadligt att ta en extra och man då skyddar både sig själv och andra från att drabbas av den här läskiga sjukdomen som är ruskigt smittsam och ofta leder till svåra följdsjukdomar eller i värsta fall dödsfall bland personer med sänkt motståndskraft. Så snälla, ta den ändå!, även om du inte gillar sprutor för det kan vara du som räddar ett liv.

spruta

Dagens andra spruta handlar om sprututbytesverksamheten som vi verkligen behöver få på plats. Där behöver vi ha en lösning på plats så snabbt som möjligt och helst igår eftersom verksamheten vi har vid St Göran växt ut ur sina lokaler vilket gör att det blir svårt för de som behöver vården där att få den hjälp de behöver. Det blir också svårt för personalen att göra det jobb de vill kunna erbjuda besökarna. Jag är så innerligt frustrerad över att det tagit en sån tid att hitta andra lämpliga lokaler istället för den vi kikade på tidigare i våras. Precis som på alla andra områden slår lokal- och bostadsbristen till. När den kombineras med fördomar och rädslor medför den att människor inte får den vård och hjälp de behöver och det suger tycker jag. Ett av mina viktigaste mål är att vi snart ska vara i mål och ha hittat möjliga lösningar.

 

Annonser

Järva Unga, en unik verksamhet slår upp dörrarna

Det är inte helt plättlätt att få det stöd man behöver om man är ung och har problem med både psykisk ohälsa och med risk- eller missbruk. I ett försök att hitta bättre vägar för att både fånga upp och hjälpa de ungdomarna och unga vuxna mellan 16 och 25 år som har just den här problematiken, har nu Järva Unga specialistcenter slagit upp portarna i Kista. Nu kommer det bli lättare för de yngre i Järvaområdet att få stöd när och där de behöver den vilket ökar förutsättningarna för att fler ska kunna komma ut i vuxenlivet som hela individer.

IMG_0032IMG_0036IMG_0031

Lokalerna är ljusa och fräscha med både blommor och konst på väggarna, som konstnärer från Fryshusets gymnasium, däribland Danilo Bähren Diaz och Anton Ullenius Wretman på bilden, bidragit med (det är Anton som gjort tavlan på fotot).

Hela miljön signalerar välkommen, vilket inte alltid är den första känslan som slår mig när jag besöker en vårdgivare. Just för den här målgruppen, det vill säga personer vars sjukdom inte sällan påverkar självbilden och där det inte bara känns som det finns vinster med behandlingen, är det kanske lite extra viktigt att miljön är varm och tilltalande.

Järva Unga är ett samarbete mellan barn- och ungdomspsykiatrin, vuxenpsykiatrin, Maria Ungdom och den lokala beroendevården som syftar till att skapa ett bättre samordnat stöd för ungdomarna just utifrån deras behov. Genom att fler aktörer samverkar tätt så kommer insatserna som behövs kunna göras parallellt och patienten kommer inte behöva gå mellan olika mottagningar för att få vård. Det känns bra tycker jag och jag hoppas helt klart på fler samarbeten av den här typen, där man knyter samman vården runt individen istället för att individen ska slå knut på sig själv för att få det stöd hen behöver.

I projektet samarbetar privata och landstingsdrivna verksamheter med Praktikertjänst Psykiatri, Järvapsykiatrin, Beroendecentrum Stockholm, Maria Ungdom och Prima Järva. Det är något nytt som vi kommer få se mer av. Det ska därför bli jätteroligt att följa hur mottagningen utvecklar sig och hur patienterna upplever samarbetet och vården. Jag har som på känn att det kommer bli riktigt, riktigt bra!

Metadonsektionens nya lokaler välkomnar patienterna

Välkommen hit! Den känslan vill jag att alla människor som är i behov av vård ska ha när de besöker en vårdinrättning och det är inte minst viktigt om man ska vara där länge eller komma dit ofta. Just den känslan fick jag idag när jag kom till Metadonsektionen som idag invigde sina nya lokaler på Tantogatan 8. Detta med att miljön faktiskt sänder en signal till patienterna var också något som Anna Starbrink lyfte fram i sitt invigningstal.

20150129_151541

Det finns inget som smäller högre hos mig än verksamheter som har en hög kund-/patientnöjdhet och här utgör Metadonsektionen ett lysande exempel på att det går att uppnå en hög patientnöjdhet trots att verksamheten rymmer en del integritetskänsliga moment och negativa besked som behöver levereras.

Jag blev också mäkta imponerad av hur väl man lyckats samarbeta med andra aktörer som kan bidra till att patienterna får en bra väg genom vården, till exempel kriminalvården och socialtjänsten. För även om vi alla spontant känner att samverkan är nödvändigt för att komma vidare när de vi möter har komplexa behov så är det knappast något som faller på plats av sig självt.

Jag blev också oerhört glad över att höra hur de arbetar med att ge de människor de möter verktyg att lära sig hantera sin situation utifrån var just de personerna befann sig med ett tydligt fokus på omvårdnad för de som har de mest omfattande begränsningarna och med fokus på att stötta till ett fungerande liv för de med större förutsättningar att komma vidare. Precis så tänker jag mig att vården borde fungera i alla lägen, att man anpassar de insatser som erbjuds utifrån patienternas behov snarare än utifrån verksamhetens förutsättningar.

Handen på hjärtat, jag visste inte mycket om Metadonsektionens arbete när jag gick till invigningen. Nu när jag vet att det handlar om en mycket kvaificerad verksamhet med gott bemötande och goda förutsättningar att erbjuda människor i alla åldrar, för närvarande från 20 till 74 år, ett bra stöd med utredningar, samtal, MBT (mentaliseringsbaserad terapi som kan hjälpa personer med bland annat borderline personlighetsstörningar), hjälp att hantera känslor, anhörigstöd, hjälp mot jobb, friskvård och sociala insatser och mycket mycket mer vid sidan av läkemedelsbehandling. Och det i nya fräscha lokaler. Det känns mer än gott!