Win-win-win med nya närakutstrukturen

Det lät som när en torr, grov kvist gick av när jag klev av stegmaskinen. Sedan skrek jag rakt ut. Fotleden svullnade upp till dubbel storlek och jag hoppade till soffan efter att ha roffat åt mig en linda ur skåpet på vägen. Efter ett samtal till 1177 var det bestämt att jag skulle åka till akuten. Så började mitt senaste besök på Huddingeakuten för ett par år sedan. Det kaos jag förväntade mig när jag kom dit fanns inte utan det var en lugn kväll i väntrummet och tre timmar senare, strax innan 22.00 var jag färdig. Det fanns ett par saker jag reagerade på under kvällen:

1. Alla olika personalkategorier jag fick träffa under kvällen. Först träffade jag så klart receptionisten. Efter en stunds väntan fick jag träffa en sköterska som bedömde att jag behövde röntgas. Därför fick jag sätta mig och vänta på att få träffa en läkare som konstaterade att jag behövde röntgas. Därefter väntan på att få komma till röntgen, vänta in röntgensvaret för att sedan på nytt vänta på att få träffa läkaren som kunde konstatera att fotleden bara var stukad.
2. Många av de andra som satt i väntrummet och framförallt några av de som kom in straxt före 22.00 föreföll ha lika lite på en akutmottagning att göra som jag tyckte att jag själv hade. För mig är en akut för svårare akuta tillstånd. En av killarna som kom in senare på kvällen kom in för att hans läkarintyg skulle gå ut. Det är inte en sån sak som akutpersonalen ska behöva lägga tid på och efter en smärre scen lommade han därifrån.

För mig visade det att det finns en hel del att göra som gynnar både patienter och personal. Det kan vara så att de redan har gjort förändringar i organisationen men våra sjuksköterskor måste vi helt enkelt använda bättre. De har en viktig kompetens och framförallt specialistsjuksköterskorna har en viktig funktion för att bidra till en bättre, effektivare och smidigare vård. Här kanske en sådan hade kunnat skicka mig till röntgen och stått för avslutningssamtalet så hade någon med mycket större behov än jag kunnat få hjälp av läkaren istället.

Det visade också på att akuten inte bara fungerar som en akut utan att många patienter bättre kunnat bli hjälpta på andra ställen i vården vilket hade kunnat minska väntetiderna för patienterna och avlastat personalen som verkligen behöver det.

Den erfarenheten gör att jag är väldigt glad över beslutet som vi nyligen fattat om att under de närmaste åren införa närakuter med gemensamma öppettider, gemensam kompetens och en högre kompetensnivå än de närakuter som finns i dag. De kommer att bli lite av vårdnivån mellan vårdcentralen och akuten.

Primärvården, alltså vårdcentralerna, måste så klart bli mer tillgängliga. Det ska vara lätt att få tid, det ska vara lätt att få den tid man behöver och kunna få hjälp med det mesta. Det innebär inte att lätt att få tid alltid är till en läkare. Precis som inom akutsjukvården kan rätt kompetens vara en annan yrkeskategori såsom sjuksköterskorna som bland annat står för en stor del av arbetet vid de äldre och astma/KOL-mottagningar vi infört. Eller hos psykologen när man befinner sig i kris vilket var anledningen till att vi tog bort kravet på att man då först skulle behöva träffa läkare. Eftersom människor blir sjuka efter kontorstid kommer vi genom beslutet i veckan om närakutsstrukturen fortsätta ha husläkarjourer som kan möta människor som blir dåliga även om det inte är akut fram till kl. 22.00. Det kan till exempel handla om öroninflammationer eller urinvägsinfektioner.  Alltså, det du normalt kan få hjälp för på dagtid kommer du också kunna få hjälp med på kvällstid.

Vid sidan av dem kommer patienter i alla  åldrar också kunna få stöd vid lite mer akuta tillstånd vid 12 närakuter i länet. De första fyra kör igång under 2017 och i Huddinge innebär det att lättakuten görs om till en närakut. De kommer alla ha tillgång till exempel röntgen och labb så att de inte bara kan ta emot utan också många gånger färdigbehandla patienter. Också de kommer ha öppet till 22.00. Ytterligare åtta närakuter kommer öppna under 2018 och 2019. Bara sex av dem har vi fram till nu beslutat om var de ska ligga. Det beror på att vi vill se en utvärdering av hur de fungerar och också kunna styra de sista mot där vi ser att det finns behov av en mer lättillgänglig närakut.

Akuten ska vara en akutverksamhet som kan fokusera på att se till att våra riktigt akut sjuka som behöver en mer avancerad vård också kan få den bästa vården snabbt. Vi vill inte se svårt sjuka äldre som tvingas vänta i timmar på akuterna för att få hjälp. De måste få komma in snabbare och få hjälp av personal som inte sprungit benen av sig. Det kräver att vi ändrar om lite i vården så att vi som har turen att bli mindre akut sjuka kan få vård på en mindre akut nivå.

Jag gillar vårt beslut om närakuter just utifrån att det bidrar till att alla får det bättre, både patienter och medarbetare. Och framförallt göra att de många och långa väntetiderna på akutmottagningarna kan minska på sikt.